Syftet med undersökningen är att förstå och beskriva problemen för produktionstekniker
och konstnärliga ledare om rumsljudens betydelse under fjärrproduktion av virtuell
teater, som är användbar för att skapa upplevd närvaro vid fjärrproduktion till publiken,
skådespelarna och slutprodukten. Deltagande observation, intervjuer och webbenkät har
använts som metoder för materialinsamling. Hur agerade produktionstekniker och
konstnärliga ledare för att via fiber fjärrproducera närvaro under en direktsänd virtuell
teater där produktionsteam, skådespelare och publik befann sig på tre platser i Norden?
Tidigare forskning har pekat på ljudets betydelse för upplevd närvaro hos publiken och
lyckad fjärrproduktion via fibernätet har därför benämnts som presence production
(Knudsen, 2004). Forskning har även gjorts om inspelningspraxis av klassisk musik där
ett imaginärt rum har betydelse för att göra musiken levande (Burlin, 2008). För analys
och beskrivning av resultatet har en teori om förändringarna av konstnärers och
hantverkarnas verksamhet, där hantverkarna börjar etablera sig i konstvärlden och
konstnärerna börjar etablera sig i hantverkarnas värld, då de båda ser potentiella
problem som kan lösas (Becker, 1978). Sedan en teori om olika roller för
musikproducenter och om en produktion är dokumenterande eller producerande (Gullö,
2010). Deltagande observationen av den fjärrproducerade virtuella teatern visade att
produktionstekniker och konstnärliga ledare saknade kunskapen att skapa och producera
rumsljud som kunde öka skådespelarens och publikens upplevelse av närvaro.
Observationerna visade även att som ensam ljudtekniker så är det svårt att hinna
producera tre rumsljud, en för skådespelaren, en för publiken och en för virtuella
teatern.
2017.
Fjärrproduktion, Presence production, Deltagande Observation, Imaginärt Rum, VR, Surround, rumsljud, produktionsideal