Dalarna University's logo and link to the university's website

In Sweden, 350-400 million seedlings are produced annually for forest regeneration. About one third of these are overwintered in frozen storage, necessitating accurate methods to assess storability. Young transplants of Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) intended for short-term frozen storage were considered storable before reaching target levels for safe storage using shoot dry matter content, freezing tolerance and the molecular test ColdNSure™. Results also indicated that using shoot dry matter content for storability assessment can be misleading, not only for Norway spruce but also for Scots pine (Pinus sylvestris (L.)). Post-storage vitality can easily and rapidly be determined by measuring the electrolyte leakage from shoots (SEL) of pine and spruce seedlings. SEL and regrowth tests showed that the vitality of young transplants decreased when the time in storage was prolonged from 3-4 to 5-7 months. Short-day (SD) treatment of seedlings shortens the time for dormancy induction and makes seedlings storable at an earlier date. The activity level of dormancy related genes, and genes associated with freezing tolerance reflects the effect of different treatments e.g., the importance of combining longer periods of SD treatment (21-28 days) with low temperature exposure to rapidly obtain storable seedlings. Gene expression profiles have the potential to be used for assessment of seedling dormancy status, predict the development of freezing tolerance, bud set, the risk for a second bud flush in autumn and the timing of bud burst in spring. The interest in Douglas-fir (Pseudotsuga menziesii (Mirb.) Franco) has increased in Sweden. Frost risks in spring make bud burst timing important when selecting suitable provenances of Douglas-fir for planting. A field trial and a greenhouse study showed the same pattern concerning time of bud burst for a number of Douglas-fir provenances, indicating that greenhouse screening tests can be used for provenance selection. Considering bud burst patterns together with previously reported winter hardening characteristics the interior provenance Three Valley would have a good chance of successful field establishment in southern Sweden.

I Sverige produceras årligen 350-400 miljoner skogsplantor och cirka en tredjedel av dessa övervintras i fryslager vilket kräver noggranna metoder för att bedöma lagringsbarheten. Unga omskolningsplantor av gran (Picea abies (L.) Karst.) ämnade för kort fryslagring visade sig vara lagringsbara innan de uppnått de gränsvärden för säker långtidslagring som utvecklats för äldre konventionella plantor med avseende på torrsubstanshalt, frystolerans och det molekylära testet ColdNSure™. Resultaten tyder också på att mätningar av torrsubstanshalt kan vara missvisande, inte bara för gran utan även för tall (Pinus sylvestris L.). Plantvitaliteten efter lagring kan snabbt fastställas genom att mäta det elektrolytiska läckaget från skotten (SEL) hos tall- och granplantor. Vitaliteten hos omskolningsplantorna sjönk mätt som SEL och vid utvärdering av överlevnad och tillväxt om fryslagringen förlängdes från 3-4 till 5-7 månader. Långnatts(LN)-behandling av granplantor under sensommaren gör plantorna tidigt vilande och lagringsbara på hösten. Effekter av behandlingar kan tydliggöras genom att avläsa aktivitetsnivåer hos några utvalda gener som styr plantornas vila och utveckling av frystolerans. För att uppnå djup vila och tidig lagringsbarhet krävs t.ex. långa LNbehandlingar (21-28 dagar) i kombination med växlande ej för varmt utomhusklimat. Analyser av genaktivitet har potential att användas för att fastställa plantornas vilostatus, förutspå utvecklingen av frystolerans, knoppsättning, risk för en andra skottskjutning på hösten samt förutspå tidpunkten för knoppsprickning nästkommande vår. Intresset för Douglasgran (Pseudotsuga menziesii (Mirb.) Franco) har ökat i Sverige. Risken för vårfrostskador gör tidpunkten för knoppbrytning till en viktig parameter vid val av lämpliga provenienser av Douglasgran. Genom att fält- och växthusförsök gav samstämmiga resultat med avseende på knoppbrytning kan växthusförsök vara vägledande och underlätta proveniensval. Mot bakgrund av knoppbrytningsmönster hos testade provenienser samt tidigare studier av invintringsförmåga bedöms inlandsproveniensen Three Valley ha goda etableringsförutsättningar i södra Sverige.