Sverige har under en rad av år tagit mot många människor som lämnat sina hemländer. Dessa kommer ofta från diametralt annorlunda kulturella sammanhang. Föreliggande arbete har haft som syfte att undersöka hur väl skolan är förberedd på det möte med främmande kulturer som de nu exponerats för, mer specifikt på hur väl de förstår och är rustade för mötet med hedersproblematiken. De frågeställningar som fokuserats är följande. Vilka praktiska utmaningar har organisationen mött i samband med de senast årens mottagande av nyanlända elever? Hur har man i organisationen tänkt, planerat och agerat rörande frågor om kultur i samband med detta förändrade scenario? Hur har man i organisationen tänkt, planerat och agerat rörande frågor som avser hedersproblematiken? Vilka kunskaper anser man sig ha respektive behöva på ovanstående områden Undersökningen avgränsades till en gymnasieorganisation i en mellanstor mellansvensk kommun. Där utfördes en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. De som intervjuades var tre gymnasierektorer samt gymnasiechefen. Studien visade att de praktiska utmaningar man mött främst handlat om att finna lärarresurser, men också att hitta alternativa undervisningsmodeller och vägar ut i arbetslivet för dessa elever vars skolbakgrund ofta varit begränsad. Sett till de kulturella aspekterna och hedersproblematiken så visar studien att organisationen varit klent förberedd. De intervjuade skolledarna har, på det stora hela, inte alls tänkt och planerat i dessa frågor. Man har agerat korrigerande utifrån uppkomna situationer, men saknat en sammanhållen strategi. Kompetensen upplevs som svag och i behov av kraftig påfyllning.