Syftet med den här uppsatsen är att undersöka den visuella gestaltningen av nostalgi i filmen
The Great Gatsby
(2013). Undersökningens primära teori är Roland Barthes bildsemiotik,
vilket nyttjas i en kvalitativ bildanalys. Strävan ligger i att analysera regissören Baz
Luhrmanns tillvägagångssätt att kreera bilder som stimulerar känslor och stämningar, i form
av olika objekt och färgers samspel med varandra. Fenomenet som står i centrum, och som är
kopplat till karaktären Jay Gatsbys känsloliv, är det gröna ljuset. Resultatet visar att ljuset
fungerar likt en metafor, där det symboliserar Gatsbys konstruerade föreställning om sin
förflutna kärlek, Daisy. Hans sätt att uppfatta symbolen förändras ju mer han umgås under
nutid med sin förlorade romans, vilket gestaltas genom att föremålet samverkar med flertalet
element likt vatten, dimma eller gråa färginslag. Detta skapar på så vis en djupare mening
kring det gröna ljuset, som i förlängningen kopplar samman bildernas byggstenar till en
nostalgi.
2018.
Nostalgi. The Great Gatsby. Visuell gestaltning. Bildsemiotik. Symbolik. Det gröna ljuset. Baz Luhrmann.