Vad har bildningsbegreppet tillskrivits för innehåll under olika tider? Vad innebär performativitet i en skolkontext? Vad kan konsekvenserna bli av ett allt för stort fokus på undervisning mot standardiserade prov, så kallat teaching to the test? Syftet med utbildning och bildning i ett individ- och samhällsperspektiv har varierat i takt med samhällsutvecklingen liksom synen på hur kunskap ska värderas och bedömas. I en tid av ett allt starkare fokus på vad som är mätbart i skolans värld har lärarens uppdrag förändrat inte bara vad lärare gör utan även vad lärare är.
Syftet med föreliggande essä är att problematisera hur bildningsbegreppet kan sättas i relation till dagens svenska skolkultur där resultatfokusering och ökad måluppfyllelse har blivit en dominerande diskurs. Några nedslag i bildningsbegreppets historia görs, liksom några reflektioner kring dess plats i de senaste två utbildningsreformerna, Lpf 94 och Gy11. Bildningsbegreppet ställs även mot begrepp som performativitet och teaching to the test i en diskussion om vilka konsekvenser som kan uppstå när de kolliderar med varandra i svensk skolvardag. Diskussionen avslutas med ett konkret exempel på denna kulturkollision hämtad ur författarens egen svensklärarvardag på gymnasiet.