Dalarna University's logo and link to the university's website

Syfte:

Syftet med studien var att undersöka skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med

psykisk ohälsa bland ungdomar i mellan- och högstadiet.

Metod:

Urvalet av grundskolor valdes ut från samma kommun i mellersta Sverige och totalt

deltog fyra kvinnliga skolsköterskor från fyra olika grundskolor. Datainsamlingen gjordes

genom semistrukturerade frågor med kvalitativ ansats. Intervjuerna transkriberades ordagrant

och blev analyserade med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.

Resultat:

Ur analysen framkom fyra huvudkategorier: Identifiering av psykisk ohälsa,

begränsningar i arbetet mot psykisk ohälsa, prevention mot psykisk ohälsa

samt

förbättringsområden för identifiering av psykisk ohälsa

. Resultatet visade att det var lättast att

identifiera elever med psykisk ohälsa genom planerade hälsobesök där samtalet till viss del

styrdes av en hälsoenkät. Genom elevhälsoteamet fick skolsköterskorna möjlighet att

samverka och fånga upp elever som verkade vara i behov av hjälp. Tidsbrist upplevdes vara

en stor påverkande faktor i arbetet. Skolsköterskorna uttryckte ett intresse av utökad kunskap

i motiverande samtal (MI) samt att starta samtalsgrupper.

Slutsats:

Hälsoenkäten som användes inom elevhälsan och samverkan i elevhälsoteamet var

de lättaste sätten att identifiera psykisk ohälsa bland ungdomar i mellan och högstadiet.

Organisatoriska faktorer som ledning och tid var avgörande för arbetet mot psykisk ohälsa.

Aim:

The aim of the study was to study the school nurses experience of working with mental

health illness among youth in the middle and later years of primary school.

Method:

The selection of primary schools was chosen from the same society in central

Sweden and total four female school nurses were participating from four different primary

schools. The data collection was done with qualitative approach using semistructured

interviews. The interviews were transcribed literally and were analysed using a qualitative

content analysis.

Results:

The analysis resulted in four main categories: Identification of mental health illness,

limitations in the preventive work against mental health illness, prevention against mental

health illness and improvement areas for identifying mental health illness

. The result showed

that all informants felt that it was easiest to capture students with mental health illness

through the planned health visits, where the conversation was reasonably guided by a health

questionnaire. Through the student health team the informants were given the opportunity to

interact and capture the students who tended to be in need of help. Lack of time was

perceived as a major influencing factor in the work. The school nurses expressed an interest

in increased knowledge in motivational interviewing (MI) as well as starting conversation

groups.

Conclusion:

The health questionnaire used in student health and collaboration in the student

health team were the easiest ways to identify mental health illness among youth in the middle

and later years of primary school. Organizational factors such as management and time were

crucial for the work against mental health illness.