Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund: Forskning visar på att psykisk ohälsa och förekomsten av självskadebeteende har ökat i hela världen, framförallt hos barn och unga vuxna. Sjuksköterskan möter personer med självskadebeteende på flera vårdnivåer och således är kunskap om självskadebeteende viktigt för alla sjuksköterskor. Studier visar att sjuksköterskor saknar den kunskap som krävs för att kunna ge en god omvårdnad vid självskadebeteende. Patienter med självskadebeteende beskriver att de upplever att omvårdnadspersonal har ett negativt bemötande karaktäriserat av fördomar och brist på respekt.

Syfte: Att beskriva unga och vuxna personers erfarenheter av att leva med självskadebeteende.

Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes. Resultatet baseras på 16 kvalitativa artiklar publicerade mellan 2003-2019. Databaserna som användes var PubMed, PsycINFO och CINAHL.

Resultat: Sammanfattningsvis visade resultatet att självskadebeteende kan vara ett uttryck för emotionell smärta från tidigare traumatiska upplevelser. Självskadebeteende används också för att hantera obehagliga känslotillstånd, för att få kontroll och för att kommunicera lidandet. Personer med självskadebeteende upplever stigma och utanförskap vilket kan leda till isolering, självförakt och ett behov av självbestraffning.

Slutsats: Orsaken till självskadebeteende kan vara emotionell smärta och beteendet kan användas som ett sätt att hantera obehagliga känslotillstånd. Omvårdnaden av personer med självskadebeteende bör genomsyras av fördomsfrihet, bekräftelse av personens lidande, tillit och utgöras av ett genuint intresse för att utforska lidandet hos personen ifråga. Detta skulle göra vården jämlik även för personer med psykisk ohälsa.

Background: Worldwide, the prevalence of mental disorders and non-suicidal self-injury (NSSI) is increasing. The increase is most common in children and young adults. Nurses meet people with NSSI on all levels of the healthcare continuum, knowledge of how persons with NSSI experience their behavior is therefore important. Previous studies have shown that nurses lack an understanding of how it is to live with NSSI. Previous studies have also shown that patients with NSSI describe the care as negative, characterized by prejudices and with a lack of respect. In order to be able to provide god care more knowledge is thus warranted.

Purpose: To describe young and adults’ experiences of living with non-suicidal self-injury.

Method: The method comprised of a systematic literature review based on 16 qualitative articles published between 2003-2019.

Result: In summary the result show that NSSI can be a way of expressing emotional pain. The behavior is used as a way of coping with negative emotions, to regain control and as a way to communicate their suffering. Many people with NSSI experience stigma and exclusion which can cause self-loathing and a need for self-punishment.

Conclusion: Non-suicidal self-injury can be caused by emotional pain and the behavior can be used as a way of coping with negative emotions. Nursing for people with NSSI should consist of an open-minded, unprejudiced approach and should confirm the suffering of the individual, encourage trust and consist of a genuine interest in, together with the person suffering, explore the suffering of this person. This would make healthcare equal for people with mental disorders also