Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund: Psykisk ohälsa förekommer som antingen psykiatrisk diagnos eller besvär av psykisk karaktär men som ej uppnår kriterier för att en sjukdomsdiagnos ska kunna ställas. Utöver sin psykiska ohälsa är det inte ovanligt med samsjuklighet av en somatisk åkomma. Personer med psykisk ohälsa återfinns därmed i den somatiska vården där tidigare forskning påvisar att denna patientgrupp bär på en upplevelse av sämre bemötande från hälso- och sjukvårdspersonalen. Sjuksköterskans inställning till patienter med psykisk ohälsa har stor påverkan på kvaliteten på den utförda vården, att den sker utifrån personcentrering samt hur patientens upplevelse blir. Ett sämre bemötande kan leda till att patienter med psykisk ohälsa inte söker vård i tid med rädsla för stigmatisering.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskans inställning till patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården samt faktorer som kan påverka mötet.

Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga studier, varav studierna var av kvalitativ- kvantitativ och mixad design. Studierna söktes fram i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO.

Resultat: Sjuksköterskans inställning påvisade en ovilja att skapa en vårdrelation med patienter med psykisk ohälsa, samt att det föreligger en rädsla och oro inför mötet med denna patientgrupp. Vidare påvisades faktorer som påverkade sjuksköterskans inställning till mötet vilket var ett behov av kunskap och utbildning kring psykisk ohälsa, aspekter inom sjuksköterskans arbetsmiljö så som tids- och resursbrist och arbetsplatsens utformning. Det framkom även att sjuksköterskans ålder och tidigare erfarenheter påverkade huruvida inställningen till mötet blev påverkat eller ej.

Slutsats: Utefter litteraturöversiktens resultat framkommer tydliga brister i sjuksköterskans inställning till mötet med patienter med psykisk ohälsa, där utrymme finns för vidare forskning för att komma fram till förbättringsåtgärder. De främsta förbättringsområdena återfinns i utbildning och kunskap som vid förändring i sin tur bidrar till positiva förändringar i sjuksköterskans inställning överlag

Background: Mental illness occurs as either mental disorder or trouble of mental nature without reaching the criteria for a mental disorder. In addition to their mental illness, it is not uncommon for co-morbidity of a somatic disorder. Persons with pronounced mental illness are thus found in somatic care where previous research shows that this patientgroup have experience of inferior treatment from the health care staff. The nurse's attitude to patients with pronounced mental illness has a major impact on the quality of the care performed, if it’s person-centred based and how the experiences for the patient's will be. An inferior treatment can lead to that patients with mental illness will not go to the hospital because of the fear for stigmatization regarding mental illness.

Aim: To describe nurses' attitude in encountering patients with mental illness in somatic wards and factors that may affect the meeting.

Method: Literature review based on 15 scientific studies, of which the studies were of qualitative- quantitative and mix method design. The studies were found in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO.

Results: The nurse's showed a reluctance to create a interpersonal relationship with patients with mental illness and the nurse's had a feeling of fear and concern about meeting this patient group. In addition, factors that affected the nurse's attitude to the meeting were identified, which was a need for knowledge and education about mental illness, aspects of the nurse's working environment such as lack of time and resources and the design of the workplace. It also emerged that the nurse's age and past experience affected whether or not the attitude to the meeting was affected.

Conclusion: Based on the results of the literature review, there are clear deficiencies in the nurse's attitude towards meeting patients with mental illness, where there is room for further research to find measures of improvement. The main areas of improvement can be found in education and knowledge, which can contribute to positive changes in the nurse's attitude overall.