Dalarna University's logo and link to the university's website

Enligt svensk lagstiftning ska socialtjänsten i första hand beakta barnets nätverk såsom anhörig eller närstående om en placering blir aktuell så kallad nätverksplacering. Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om hur socialsekreterare upplever nätverksplaceringar. Studien är utförd med en kvalitativ ansats där sex socialsekreterare, alla med erfarenhet från nätverksplaceringar, svarade på semistrukturerade intervjufrågor. Det empiriska materialet analyserades tematiskt med hjälp av teorier som utgick från makt, sociala band och anknytning. I resultatet framkom att socialsekreterarnas upplevelser i det mesta är samstämmiga. De har en överlag positiv bild av nätverksplaceringar trots att de även tar upp flera nackdelar som väger in. De menar att man alltid ska se till varje barns bästa och utgå från vad hen har för behov. Där relationerna fungerar mellan de berörda anser de att nätverksplacering är ett bra alternativ.

According to Swedish legislation, the social services must first consider the child`s network, a relative, if a placement becomes relevant. The purpose of the study is to gain in-depth knowledge of how social workers perceive kin placements. The study was conducted with a qualitative approach where six social workers, all with experience from kin placements, answered semi-structured interview questions. The empirical material was analyzed thematically using theories based on power, social bond and attachment. The result showed that the experiences of the social workers are mostly consistent. They have a generally positive picture of kin placement, although they also address several disadvantages that weigh in. They mean that they always must look after the best interests of every child and base on what they need. Where relationships work between the parties concerned, they think that kin placement is a good alternative.