Denna studie syftade till att undersöka skolkuratorers erfarenheter av arbetet med hemmasittande högstadieungdomar, där fokus låg på deras beskrivning av målgruppen, deras nuvarande arbete med målgruppen samt hur de upplevde att arbetet fungerar. Den insamlade data analyserades mot systemteori. Datainsamlingen gjordes genom sju semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer och analyserades sedan i en tematisk analys. Resultatet visade att hemmasittande ungdomar är en grupp som är väldigt spridd vad gäller både definition och orsaksbild. Dagens arbete med hemmasittare genomfördes på flera nivåer och handlade främst om anpassningar. Det nuvarande arbetet visade på positiva effekter, men det fanns områden som hade utvecklingspotential. Dessa områden handlade främst om att skolans psykosociala miljö behövde förbättras, samtidigt som man behövde bemöta eleverna tidigare och mer omfattande.