Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund: Varje år drabbas 25 000 - 30 000 människor i Sverige av stroke. Två tredjedelar av patienterna i det akuta stadiet av stroke får dysfagi vilket innebär en ökad risk för komplikationer. Nationella riktlinjer rekommenderar att patienter med stroke vårdas på en strokeenhet med kompetent multidisciplinärt stroke-team, vilket ökar patientens chans att återhämta sig och minskar förekomsten av komplikationer. Sjuksköterskor har en central roll i att ge stöd och arbeta förebyggande baserat på bästa tillgängliga evidens för att säkerställa god omvårdnad och säker vård. Trots detta upplever patienter med dysfagi brist på stöd från sjuksköterskor. Syfte: Studien syftar till att beskriva sjuksköterskans kunskap om dysfagi till följd av stroke.  Metod: Studien är genomförd som en litteraturöversikt som grundas på 14 vetenskapliga artiklar med kvantitativ- (n=10) och kvalitativ ansats (n= 2) samt mixed metod-studier (n=2). Datasökning utfördes i databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat: Två teman och tre subteman identifierades och presenterades i resultatet som beskriver sjuksköterskans kunskap om dysfagi till följd av stroke. Resultatens två teman är: Kunskap om symtom och tecken samt Kunskap om omvårdnadsåtgärder med subteman - bedömning av sväljningsförmåga, nutrition och munvård. Slutsats: Sjuksköterskor behöver utbildning som intervention för att öka kunskapen om omvårdnad kring dysfagi till följd av stroke. Detta skapar förutsättningar för sjuksköterskan att kunna ge en god och säker vård som grundas på evidens och därmed förebyggs komplikationer samt lidande för personer med dysfagi till följd av stroke.

Background: Every year, 25,000 - 30,000 people in Sweden suffer from stroke. Two-thirds of patients in acute stage of stroke suffer from dysphagia with greater risk of complications. National guidelines recommend patient with stroke are cared for in stroke unit with competent multidisciplinary stroke team, which increases patients’ chance of recovery and reduced incidence of complications. Nurses have a central role in providing support and work preventatively based on the best available evidence in order to ensure good nursing and safe care. Despite this, patients with dysphagia experience a shortage of support from nurses. Aim: The study aims to describe the nurse's knowledge of dysphagia as a result of stroke.  Method: The study is a literature review based on 14 scientific articles with quantitative (n= 10) and qualitative (n= 2) approaches and mixed method studies (n=2). Article search was conducted via CINAHL and PubMed databases.  Results: Two themes and three subthemes were identified and presented in the results that describe the nurse's knowledge of dysphagia as a result of stroke. The two themes of the results are: Knowledge of symptoms and signs and Knowledge of nursing measures with subthemes - assessment of swallowing ability, nutrition and oral care. Conclusion: Nurses need education as an intervention to increase their knowledge of caring about dysphagia as a result to stroke. This creates the conditions for the nurse to be able to provide good and safe care based on evidence and thus prevent complications as well as suffering for people with dysphagia as a result of stroke.