Detta examensarbete har haft som syfte att åskådliggöra hur svensklärare omsätter läroplanens teori till verksamhetens praktik. Fokus har riktats mot lärarnas egen tolkning av läroplanens kursplaner i svenska samt skolans värdegrund. Därefter har dessa tolkningar och omsättningar analyserats och diskuterats i ett strukturfunktionalistiskt teoretiskt ramverk för att lyfta fram vilka konsekvenser tolkningarna och omsättningarna kan få för skolans verksamhet. Huvudfrågorna i studien har varit: Vad styr lärares val av och arbete med skönlitteratur i skolan? Hur tolkar lärarna läroplanens skrivningar om skönlitteraturens roll i skolan? Finns utöver Gy11 någon lokal alternativt personlig styrning av litteraturundervisningen? Sex lärare på en stor gymnasieskola i mellersta Norrland har intervjuats i form av semistrukturerade intervjuer. Lärarna har fritt fått reflektera över sin och skolans styrning av litteraturundervisningen, och förutom de förutbestämda frågorna har vissa frågor ställts med utgångspunkt i lärarens svar. Gemensamt för lärarna är att de i liten utsträckning samarbetar med andra svensklärare, att det saknas en lokalt förankrad syn på litteraturundervisningen och att lärarna inte tar fasta på allt som står i kursplanerna. En stor del av lärarna drivs av personliga värderingar som påverkar litteraturundervisningen: Privata erfarenheter och den personliga synen på samhälle och kultur resulterar i en olikartad litteraturundervisning. Att lärarna är autonoma och styr sin egen undervisning kan ses som en styrka, men svagheterna är att lärarna inte alla gånger agerar professionellt och att eleverna inte får en likvärdig litteraturundervisning.