Syftet med arbetet är att med ett mikrohistoriskt perspektiv undersöka organisering av arbete och ekonomi inom sjömanshushåll på Åland vid sekelskiftet 1900. Undersökningen fokuserar på hur fördelningen av arbetsuppgifter såg ut i hushållet samt på vilket sätt man respektive hustru bidrog till hushållets ekonomi. Källmaterialet som använts är brev, skrivna av sjömanshustrun Ida Eriksson (f. 1870 d. 1960) till hennes make Albin Eriksson (f. 1875 d. 1921), mellan åren 1899 – 1904.Undersökningen visar att fördelningen av arbetsuppgifter i stor utsträckning var könskodad, d.v.s. vissa uppgifter utfördes av mannen, andra av kvinnan, men under de perioder då Albin var ute till sjöss fick Ida även göra uppgifter som ansågs vara manliga. Ida axlade ett stort ansvar för såväl hushållet som gården under makens frånvaro. Beträffande hur man respektive hustru bidrog till hushållets ekonomi kan man påstå att båda parter hade en viktig roll. Även om Albin ansågs vara huvudförsörjaren i och med att han lyfte regelbunden lön, var Idas bidrag ingalunda sekundärt, utan snarare tvärtom. Kännetecknande för Idas arbete var i det här fallet mångsyssleri, vilket innebar att hon fick sitt levebröd från flera olika håll, dels genom sitt yrke som sömmerska dels genom småskalig försäljning av gårdens produkter.