Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka klagomål som medlemmarna i Sveriges folkskollärarinneförbund förde fram mellan 1957 – 1962 och om dessa ändrade karaktär i relation till olika reformer och förändringar på skolområdet under perioden.Åren efter 1945 har kallats för samhällsreformernas tid och förändringen fick återverkningar på folkskolan. Skolutredningar och skolkommissioner påbörjades och utmynnade exempelvis i införandet av en obligatorisk nioårig grundskola. Grundskolereformen påverkade skolväsendet i allmänhet och folkskollärarinnorna i synnerhet.Undersökningen visar inte bara de tre vanligaste klagomålen. Vidare pekar den ut vad folkskollärarinnorna klagade på och dessutom belyses klagomålens ändrade karaktär i ljuset av olika reformer.