Samhällskunskap är ett skolämne som bygger på kunskaper från flera discipliner:Statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi är några utav dessa. Ämnet hardärtill en särskild roll när det gäller skolans demokratiska fostransuppdrag. Sedanämnet skapades på 1960-talet, har en viktig del av dess uppdrag handlat om attmedvetandegöra demokrati, med dess metoder och processer. Eftersomsamhällskunskapen innehåller flera kunskapsområden och samtidigt har ett tydligtfostransuppdrag, finns en inneboende problematik kring vad som blir ämnetsidentitet.Denna studie handlar om ämnet samhällskunskap och hur ämnets identitetuppfattas av elever i grundskolan. För att ta reda på hur elever tänker om ämnet,genomförde jag en enkätstudie med elever på högstadiet. Eleverna fick svara påtvå frågor, som handlar om vad de uppfattar som vanligt förekommande ochtypiskt för ämnet samhällskunskap. Utifrån analysen av deras svar har jag sedankunnat få en bild av vad som de ser som centralt och viktigt i ämnet, det somskulle kunna sammanfattas som ämnets identitet.I undersökningen framkom att eleverna uppfattar att ämnets kunskaper i förstahand handlar om politiska, ekonomiska och rättsliga aspekter. De uttrycker vidareatt ämnet har en roll att skapa förståelse för hur samhället är uppbyggt och hur deolika delarna av samhället hänger ihop. Som ett ämne för demokratiskmedborgarfostran saknas i undersökningen tydligt belägg för att elever uppfattardemokratifostran som en central del av ämnets identitet.