Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad en litteraturundervisning i svenskämnet på gymnasiet menad att hjälpa elever att utveckla självinsikt och insikter om andra människors liv och levnadssituationer kräver för förutsättningar. I studien undersöks också vilka metoder som går att använda för att uppnå detta syfte. Frågeställningar tar avstamp från en formulering i Lgy11 där ett syfte med svenskundervisningen är att eleverna ska utveckla förmågan att an-vända skönlitteratur och annan fiktion för personlig utveckling av nämnda slag. Fokusområdena är litteraturdidaktik, ämnet svenska och gymnasiet.Resultatet indikerar att företeelser kopplade till identitet är viktiga för att elever ska kunna an-vända fiktion för att utveckla dessa förmågor – viktiga begrepp som har utskilts angående detta är identifikation och subjektiv förankring. Förmågan att kunna anlägga ett metaperspektiv, även kopplat till metakognitiva lässtrategier, framstår också som en viktig förutsättning. Den mer praktiskt inriktade delen av litteraturstudien finner att boksamtalet kan vara en fördelaktig ar-betsform genom vilken eleven kan utveckla nämnda förmågor, men det finns delar av resultatet som också pekar på att det också finns svårigheter med boksamtalet som arbetsform. Dessutom lyfts läsloggen fram som en arbetsform som lämpar sig för arbete med utvecklande av självin-sikt och insikt om andra människors liv och levnadssituationer.