Undersökningar visar att ungdomars skrivförmåga inte är tillräcklig för ett kvalifi-cerat arbete eller vidare studier. Detta tyder på att skrivundervisningen i skolan inte lyckas utveckla elevernas skriftspråkliga kompetens. Skrivundervisningen består av flera olika komponenter, bland andra språkfärdigheter, kunskaper om skrift och grammatik. En anledning till att ungdomars skrivförmåga inte är tillräcklig skulle alltså kunna vara grammatikundervisningens utformning. Denna studie undersöker därför de senaste decenniernas grammatikundervisning i gymnasieskolans svensk-ämne utifrån den didaktiska frågan hur. Mer specifikt gäller frågeställningarna grammatikundervisningens undervisningsmetoder och undervisningsmaterial. För att uppnå syftet används en systematisk litteraturstudie och den litteratur som an-vänds i studien är forskning om svensk grammatikundervisning. Forskningen har studerats och analyserats genom en innehållsanalys där studiernas innehåll om grammatikens hur-fråga har kodats. Resultatet av studien visar att grammatikunder-visningen i de allra flesta fall är formell och produktinriktad och att en funktionell grammatikundervisning inte är särskilt vanlig. Vidare används mest konstruerat undervisningsmaterial i form av läroböcker och lärarnas eget material. Genom att analysera grammatikundervisningens hur-fråga skymtar även svaret på grammatik-undervisningens varför. Lärarna använder främst tre argument för att legitimera grammatikundervisningen i svenskämnet: språkriktighetsargumentet, metaspråksar-gumentet och främmandespråksargumentet. Dock är inte dessa argument riktigt un-derbyggda av lärarna vilket leder till att svaret på grammatikens varför-fråga blir otydligt och spretigt. De slutsatser som dras utifrån studien är att på grund av lärares otydliga svar på grammatikens varför-fråga blir hur-frågan lidande. Detta leder till att eleverna inte tillägnar sig ett grammatiskt metaspråk och att grammatikundervis-ningen knappast kan bidra till utvecklingen av den skriftspråkliga kompetensen. Framtida grammatikundervisning skulle därför antagligen behöva få ett tydligare svar på varför-frågan för att möta elevernas behov av att utveckla ett grammatiskt metaspråk och en skriftspråklig kompetens.