Eftersom grammatik har fått en mer framskriven plats i svenskämnets läroplan i och med Lgy11 än i den tidigare läroplanen syftar denna studie till att belysa svensklä-rares uppfattningar om sin egen grammatikundervisnings innehåll, utformning och legitimering i svenskämnet i gymnasieskolan. För att uppnå syftet har datain-samlingen gjorts genom halvstrukturerade intervjuer med sex svensklärare på fem gymnasieskolor i Mellansverige. Den teoretiska utgångspunkt som valts i studien är ett genrepedagogiskt perspektiv eftersom genrepedagogiken är en teori om språket som resurs där grammatik är en viktig faktor. Denna teori har även valts eftersom genrepedagogiken kan skönjas i Lgy11. Föreliggande studie visar att innehållet i grammatikundervisningen består av bland annat ordklasser, satser, fraser, nomina-liseringar samt passiva former. Grammatikundervisningen förekommer främst i två utformningar: isolerade eller integrerade moment. Vid isolerade grammatikmoment förekommer muntliga genomgångar, skriftliga övningar och prov eller annan exa-minerande uppgift. Vid integrerad grammatikundervisning förekommer gramma-tiska begrepp i bland annat feedback till elever, vid samtal om texter och i analyser. Lärarna i denna studie använder främst metaspråksargumentet och språkriktighets-argumentet för att legitimera grammatikundervisningen. En slutsats som dras av stu-dien är att eftersom lärarna anser att elevernas grammatiska kunskaper är för låga när de kommer till gymnasieskolan menar lärarna att de måste repetera grundläg-gande grammatiska begrepp. Om eleverna hade haft en grammatisk grund skulle man kunna fördjupa grammatikundervisningen mer i gymnasieskolan än vad man kan idag.