Kursplaner revideras kontinuerligt och det innebär att lärare behöver tolka kursplaner på nytt. Min startpunkt för undersökningen är utifrån ett personligt intresse, men allt eftersom arbetet har fortskridit, så har min kunskap om komplexiteten bakom kursplanens texter vecklat ut sig. Syftet med denna kvalitativa undersökning är att ta reda på vad skillnaderna är i den reviderade kursplanen jämfört med den nuvarande kursplanen i slöjd och att placera kursplanen i en större kontext för att se vilka konsekvenserna kan vara för slöjdämnet. I delar av metod, analys och diskussion har jag tagit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och kunskap om läroplansteori har fungerat som en teori ur vilken jag kan förstå kursplanetexternas koppling till samhälle och politik. Genom att använda både en komparativ och induktiv ansats under textanalysen av de två kursplanerna syftar undersökningen till att få ett resultat om det nya innehållet. Den komparativa analysens resultat visar att i den reviderade kursplanen Lgr11 har antalet ord minskat från 1806 till 1471, samt vilket innehåll som förvinner eller tillkommer i form av begrepp och ämnesinnehåll. Den induktiva ansatsens resultat genererade åtta kategorier, vilka berör det nya innehållet i den reviderade kursplanen med ett jämförande med den nuvarande kursplanen Lgr11. Därefter genomförde jag en analys av utvalda delar av Kajsa Borgs forskning för att vidga perspektivet runt kursplanetexten. Efter noggrann läsning fann jag att slöjdens kursplan kan studeras ur både strukturell- och deltagarnivå, vilka påverkar varandra och ger konsekvenser för slöjdämnet, vilka kan vara både positiva och negativa för slöjdämnets utveckling. Den reviderade kursplanens textmängd kortas ner, begrepp tas bort och nya tillkommer, omformuleringar förtydligar eller förskjuter innehållet. Hållbarhet och miljö tar en mer framträdande roll i kursplanen och ålderanpassning blir synlig i det centrala innehållet och kunskapskraven. En stor del av det centrala innehållet som beskrev slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer, raderas helt och ersätts med en mer generell beskrivning. De bakomliggande visionerna för slöjdämnet på en strukturellnivå förmedlas inte till de tolkande slöjdlärarna på en deltagarnivå, vilka kommer möta en reviderad kursplan med samma generella språk som i den nuvarande kursplanen. Ett språk som till stor del gör att slöjdens ämnesinnehåll förblir otydligt och detta gör den även svårtolkad. Å andra sidan kan denna otydlighet öppna upp för olika tolkningar på deltagarnivå, vilket kan bjuda in till kreativitet för slöjdläraren.