Denna studie synliggör pedagogers förhållningssätt gentemot flerspråkighet i förskolan och hur pedagoger arbetar med flerspråkig språkutveckling. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med tillhörande centrala begrepp. Genom intervjuer med sex pedagoger har vi försökt få svar på följande frågeställningar: Hur beskriver pedagogerna att de arbetar i förskolan för att utveckla flerspråkiga barns språkkunskaper? och Hur beskriver pedagogerna de möjligheter som ges flerspråkiga barn att utveckla sina språkkunskaper i förskolan?I en tematisk analys av intervjusvaren framkom tre teman: Språkliga-och fysiska redskap som hjälpmedel, Olika tillvägagångssätt i samspel och kommunikation med de flerspråkiga barnen samt Pedagogers medvetenhet gällande sin roll i arbetet med flerspråkighet. Det huvudsakliga resultatet som framkom av studien var att pedagogerna var medvetna om hur de skulle arbeta med flerspråkighet, men att det fanns en viss osäkerhet kring arbetet då pedagogerna inte har kunskap om de flerspråkiga barnens förstaspråk. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att flerspråkighet är en viktig del av förskolan. Pedagogerna använder hjälpmedel som digitala verktyg i arbetet med flerspråkighet vilket är en språkutvecklande möjlighet för de flerspråkiga barnen. Flerspråkighet i förskolan och i förskollärar- och barnskötarutbildningarna behöver få ta större plats eftersom vart femte barn är flerspråkigt i den svenska förskolan idag.