Nyanlända elever kan ha mycket varierande erfarenheter av sin tidigare skolgång. Avgörande utgångspunkter i nyanlända elevers lärande är kartläggning av elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper samt att anpassning av undervisningen görs utifrån resultatet av kartläggningen. Syftet med detta arbete är att undersöka sva–lärares och rektorers uppfattningar om kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk samt att ur ett sociokulturellt perspektiv synliggöra vikten av individanpassad undervisning, där planeringen av undervisningen utgår från kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper, med elevens individuella förutsättningar och behov i centrum. Frågeställningarna är hur arbetet organiseras vad gäller denna kartläggning på de undersökta skolorna, vad från kartläggningen av nyanlända grundskoleelevers litteracitet på deras starkaste språk som kommer fram i resultatet samt hur resultatet av denna kartläggning tas tillvara i planeringen av undervisningen av nyanlända grundskoleelever. Datainsamling görs genom intervjuer och resultatet analyseras i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet, från intervjuer av personal vid två skolor, visar att skolorna väljer att organisera denna kartläggning på olika sätt och att lärarna inte alltid har kunskap om kartläggningens betydelse och innehåll. Det framkommer också att inte alla lärare förstår vikten av att kartläggningen av nyanlända används i planeringen av undervisning för nyanlända elever på grundskolan. Frågorna som har ställts till fyra lärare på två olika skolor om tillämpningen av kartläggningens litteracitet visar att de slutsatser som Skolinspektionen gör i sin utredning (2014) fortfarande är aktuella. Enligt Skolverket (2011) ska skolan så snabbt som möjligt tar reda på elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper, samt anpassa undervisningen efter det.