Skolan har sedan 1948 varit en del i att fostra nya demokratiska medborgare genom deras skolgång. Detta uppdrag har återkommit i samtliga läroplaner sedan dess och ska i rådande läroplan genomsyra all undervisning. Syftet med arbetet är att, med hjälp av intervjuer, undersöka hur sex yrkesverksamma svensklärare ser på demokratiuppdraget i svenskämnet för gymnasiet. Arbetet undersöker även vilka arbetsmetoder de använder i sitt arbete för att beröra demokratiuppdraget. Intervjuerna visar på stora likheter i resonemang mellan lärarna när det kommer till vilka verktyg de värderar högst för att nå eleverna vad gäller demokratiuppdraget. Resultatet analyseras genom en tematisk analys som sker i två steg. Det första steget använder ett teoretiskt ramverk byggt på pragmatism och deliberativa samtal. Det andra steget handlar om att analysera om lärarna undervisar för eller genom demokrati utifrån Gert Biestas tankar. Resultatet visar att de intervjuade lärarna främst utbildar eleverna för att bli demokratiska medborgare. Studien vänder sig till både blivande och yrkesverksamma lärare och bidrar med kunskap om hur eleverna både kan utmanas och uppmuntras i sin utveckling genom demokratiuppdraget i svenskämnet.