Syftet med denna uppsats är att undersöka anledningarna till slaveriets avskaffande på den svenska kolonin St. Barthélemy mellan åren 1813–1847. För att undersöka avskaffandeprocessen har en diskursanalys tillämpats för att belysa de idéer, tankar och influenser som kom att påverka avskaffandet. För detta ändamål har riksdagshandlingar, protokoll, brevkorrespondens, dagstidningar och övrigt källmaterial gåtts igenom.Undersökningens resultat visar att diskursen i Sverige rörande varför den svenska statsmakten valde att avskaffa slaveriet och senare avhända St. Barthélemy tillbaka till Frankrike är mångskiftande och nyanserade. Under sent 1700–tal och tidigt 1800–tal hade de ekonomiska aspekterna av St. Barthélemy som svensk koloni diskuterats och ön kom att betraktas som en belastning för den svenska kronan. Vidare fanns det också under denna tid internationella flöden och påtryckningar, primärt från engelskt håll, vad gäller att avskaffa och frigöra slavar. Dessa påtryckningar hade påverkat svenska politiker och intellektuella. Inte minst präglades också riksdagsdebatten om slaveriets avskaffande på ön St. Barthélemy av ekonomiska, humanitära och internationella influenser. Sammantaget mynnade detta ut i att riksdagen bestämde att slavarna skulle friköpas och år 1847 proklamerade Sverige att slaveriet på den svenska kolonin hade avskaffats.