Uppsatsens syfte är att synliggöra genusaspekter i ett valt läromedel för gymnasieskolan, boken En människa, tusen världar av Robert Tuveson. Gleerups, 2015. Metoden är bildanalys ur ett genusperspektiv som identifierar och analyserar visuella representationer av kön. I studiens avgränsning ingår endast bilder från de fem världsreligionerna för att begränsa analysmaterialets omfång. Utifrån frågeställningarna analyseras visuella representationer i de valda kapitlen, för att urskilja vilka genus som förekommer och huruvida könsmaktsordningen bryts eller befästs. Tidigare forskning visar att bilder i läromedel ofta inte korrelerar med tillhörande text som det är tänkt och att det näst intill aldrig samtalas kring bilderna i läromedlen i utbildningssyfte. Bilders didaktiska syfte ifrågasätts därför av flera forskare då bilderna för det mesta inte lyckas med att vara neutrala utan befäster värderingar. Eftersom bilder består av en mängd tolkningsbara symboler som sätts samman till en helhet har W. J. T Mitchells bildtolkningsteori tillämpats som bildanalysmetod i studien. Den innebär att betydelser av bildens delar lyfts fram för helhetstolkningen och mottagarens perception av det betraktade. Mot bakgrund av detta analyserades de valda materialet och den utförda analysen visade att de olika könen representeras i lika stor utsträckning i de visuella representationerna. Däremot var bilder av män överrepresenterade i situationer som är knutna till religionsutövning och kvinnor oftast förekommer i situationer som rör hushållssysslor, omsorger och i poserande porträtt. Således befästs den rådande könsmaktsordning vilket kan ha betydelse för hur religionsutövning uppfattas och som även går emot skolans värdegrund som ska verka för jämställdhet mellan män och kvinnor.