Hösten 2017 fastslog regeringen att svenskt skolväsende skulle bli ledande i att använda sig avdigitaliseringens möjligheter. Strategin kom att kallas den nationella digitaliseringsstrategin.Till grund för detta reviderades styrdokumentet Lgr 11 rörande digitala verktyg. Samtidigtinnehåller den reviderade upplagan även ett stärkt estetiskt bidrag. Syftet med denna studie ärdärför att undersöka vilka erfarenheter svensklärare i årskurs 1–3 har av skrivutvecklandearbete gällande digitala verktyg i kombination med estetiska lärprocesser. I den revideradeupplagan framgår det att eleverna ska tillgodogöra sig digital kompetens genom att få användasig av digital teknik. I kursplanen för svenska stipuleras det även att eleverna viaundervisningen i svenska ska få möta digitala verktyg via skilda medier för att skapa ochbearbeta texter, exempelvis genom estetiska lärprocesser. Eftersom att den digitala aspektenhar ett större utrymme i styrdokumenten samt att det estetiska bidraget ger utrymme för kreativundervisning kan en bredare kompetens hos lärare innebära en större variation iskrivundervisningen. Tidigare forskning indikerar att det digitala idag kan anses vara estetisktoch hur fler europeiska skolor köper in digital teknik. Samtidigt visar forskning hur mångalärare är ambivalenta när det kommer till tillämpningen i klassrummet av just digitala verktygoch estetiska lärprocesser.Studien utgår från perspektivet pragmatism, där fokus ligger på begreppen erfarenhet och”learning by doing”. Frågeställningarna syftar till att lyfta fram lärares erfarenheter gällandeskrivutvecklande arbete med digitala verktyg i kombination med estetiska lärprocesser och hurde resonerar om sin kompetens gällande denna kombination. Detta undersöktes genomkvalitativa semi- och halvstrukturerade intervjuer med sex olika lärare vilka undervisar iårskurs 1–3. Studiens resultat visar att lärare arbetar varierande när det kommer tillskrivutvecklande arbetssätt med digitala verktyg i kombination med estetiska lärprocesser. Enavgörande faktor att resultaten är varierande är att en del lärare har daglig åtkomst till digitalaverktyg medan andra endast har det en gång i veckan. Däremot visar studien hur alla läraremenar att det digitala och estetiska bidraget verkar skrivutvecklande. Resultatet visar också hurdet skrivutvecklande arbetet med digitala verktyg i kombination med estetiska lärprocesserökar elevernas motivation och hur deras egna erfarenheter får ta plats, vilket i sin tur gynnarderas skrivprogression. Lärarna i studien motiverar sina didaktiska val utifrån läroplanen,erfarenheter, tillgänglighet och tidigare forskning. Sammanfattningsvis anger lärarna att denegna kompetensen är betydande och hur kombinationen av digitalt och estetiskt skapar enstörre mening och variation i skrivundervisningen, vilket gynnar elevers skrivutveckling.
Svenska