Syftet med denna studie är att utifrån ett kritiskt perspektiv bidra med kunskap om språkideologier inom lärarutbildningen i Sverige. För att möjliggöra en likvärdig skola menar vi att det är centralt att förskollärare och lärare utvecklar arbetssätt för att ge alla barn och elever oavsett språkliga erfarenheter möjlighet att utvecklas. Fokus riktas här mot språkideologier i svensk lärarutbildning genom att undersöka hur ideologiska rum och rum för implementering av språklig mångfald konstrueras och förhandlas inom förskollärarprogrammet. Det empiriska materialet har skapats under fyra år genom observationer, individuella intervjuer och fokusgruppsamtal med lärarutbildare och studenter när vi följde en grupp studenter som på grund av sin migrationsbakgrund valts ut och getts stöd för att delta i förskollärarprogrammet. Analysen visar på en rådande enspråkig norm för standardiserad svenska såväl i förskollärarutbildningen som för studenternas framtida arbete som förskollärare, och att en förutsättning för att bli en erkänd medlem i denna grupp var att följa denna norm. Ideologiska utrymmen för flerspråkighet skapades under utbildningen men möjligheter att implementera dessa var få. En spänning fanns mellan å ena sidan pluralism och mångfald och å andra sidan ett starkt krav på anpassning av språkanvändning för minoritetsstudenter till en enspråkig standardiserad norm. Som lärarutbildare inser vi värdet och kanske nödvändigheten av en gemensam språklig norm, och även att denna i hög grad behöver gälla skriven text. Samtidigt argumenterar vi för att öppna lärarutbildningen för en flerspråkig pedagogik som inkluderar och stärker både studenternas språkliga repertoarer och ger dem möjlighet att utveckla förhållningssätt och arbetssätt för att arbeta i verksamheter präglade av språklig mångfald.
The aim of this article is to generate knowledge about language ideologies in teacher education in Sweden from a critical perspective. In order to achieve an equal education, we argue that it is important that teachers are able to develop an approach and pedagogy that can support all pupils despite their linguistic background to achieve the goals in school. The focus of this article is on language ideologies in teacher education for preschool teachers and how ideological and implementational spaces for language diversity is constructed and negotiated in the education. The empirical material was produced during four years through observations, individual interviews and focus group interviews with educators in the teacher education and a group of ten students in the preschool teacher program, who were admitted to the program based on their migration background. The analysis shows that there is a monolingual standardized norm for Swedish both prevailing in the teacher education and pointing towards their future jobs as preschool teachers. In order to become legitimate members in the group of preschool teacher students and a future community of practice of preschool teachers, the students adjusted to this norm. We identified ideological spaces for multilingualism in the education but the possibilities to implement them were few. Thus, there was a tension between pluralism and diversity on the one side and a strong demand for adjustment to a monolingual standardized language norm for minority students on the other side. As teacher educators we realize the value and necessity of a common language norm, and we are as scholars reproducing such norms of academic language through the writing of this article. At the same time, we argue that it is important to include a multilingual pedagogy in the teacher education that can i) include and support the linguistic repertoires of students in the program and ii) prepare students for their future work in language heterogenous preschools and schools.
Finansiär: Skolforskningsfonden Dalarna