I undersökningar såsom PISA framkommer att de allra flesta barn och tonåringar saknar läslust när det gäller läsning i och för skolans svenskundervisning. Dessutom finns en minskning av andelen ungdomar som läser av fri vilja och för att det är underhållande. I tidigare forskning finns flertalet undersökningar utifrån lärares perspektiv på läslust bland dagens unga i skolan samt hur man kan väcka deras läsengagemang. Det finns emellertid få studier som antar ungdomars perspektiv på området. Utifrån detta syftar föreliggande uppsats till att synliggöra elevers perspektiv på vad som skapar motivation och engagemang vid läsning av skönlitteratur i gymnasieskolans svenskämne med hjälp av följande frågeställningar: Hur bör, utifrån ett elev-perspektiv, läsning av skönlitteratur organiseras och genomföras inom gymnasieskolans svenskämne för att skapa läslust? Vad bör, utifrån ett elevperspektiv, läsas inom gymnasie-skolans svenskämne för att skapa läslust? samt Vad vill elever få ut av att läsa skönlitteratur, enligt eleverna själva, och är läslust, utifrån ett elevperspektiv, relevant för läsning av skön-litteratur inom gymnasieskolans svenskämne? Undersökningens omfång avgränsas genom ramen läsning i och för gymnasieskolans svenskämne samt genom definitionen av skön-litteratur som fiktionsprosa med sociokulturell teorin som utgångspunkt. För att besvara syftet har tre kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomförts med tolv gymnasieelever i grupper om tre till fem elever per intervjugrupp. Resultatet av studien visar att elever har förväntningar om meningsfullhet, lärande och utveckling i samband med läsning av skönlitteratur i svensk-ämnet och att läsengagemang och motivation anses viktigare än läslust med betydelse att läsa enbart för nöje och upplevelsen av intrigen. Eleverna ser en vinning genom att kombinera yttre och inre motivation för att både tillägna sig spänningen i att se vad som händer i en bok och nyttan av att lära sig något eller en personlig utveckling genom exempelvis vidgade perspektiv. Dessutom synliggörs boksamtalet och den sociala interaktionen kring böcker som central för att skapa motiverade och läsengagerade elever som främjar läslust. Slutligen visar resultatet även på lärarens betydelse i planering och organisering av litteraturundervisningen för att skapa stimulerande läsmiljöer som stöttar och engagerar elevers läsning av skönlitteratur inom gymnasieskolans svenskämne i riktning mot ett lustfyllt läsande.