Syftet med detta examensarbete är att undersöka uppfattningar av språkinriktad undervisning bland historielärare i årskurs 4–6. Studiens teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella perspektiv, med den ur detta perspektiv utvecklade undervisningsmodellen Standarder för effektiv pedagogik (Perumal, Flynn, Mitchell Viesca, Ennser-Kananen & Routarinne, 2020, s. 54–57). I studien antas ett Kritiskt mångkulturellt perspektiv på svensk skola. Med utgångspunkt i detta perspektiv gör jag en distinktion av elevgrupper med ett större potentiellt behov av språkinriktad undervisning. Denna indelning av elever syftar till att synliggöra att skolans uppdrag att kompensera för elevers olika förutsättningar är en fråga om social rättvisa. Studien har bedrivits med en fenomenografisk ansats, vilket innebär att fokus varit att finna en spridning av uppfattningar av fenomenet språkinriktad undervisning. Insamling av empiri har skett med hjälp av intervjuer med åtta deltagare. Resultatet visar att det finns en betydande variation bland historielärares uppfattningar av språkinriktad undervisning gällande de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Det framkom också mönster, som indikerar att lärarnas uppfattningar om språk, lärande och kunskap till viss del hänger ihop med vilka syften de anser att deras undervisning fyller och vilka undervisningsmetoder de beskriver att de använder.
Svenska