Syftet med uppsatsen är att kartlägga lösdriveriets omfattning i Göteborg stad år 1892. Genomempiriska studier av förhörsprotokoll upprättade av poliskammaren i Göteborg redovisas lösdrivarnas ålder, könsfördelning, geografiska härkomst, rättsliga och yrkesmässiga bakgrundsamt orsak till anhållande. Resultatet visar att 276 personer anhölls och förhördes för lösdriverii Göteborg 1892, varav cirka 30 procent hade tidigare belastningar i straffregistret. 81 procentav de anhållna var män och 19 procent var kvinnor. Den totala medelåldern bland lösdrivarnavar 30 år. Männen och kvinnorna var i genomsnitt 32 respektive 28 år gamla. 81 procent härstammade från Göteborg stad och dess angränsande län. Den manliga lösdrivaren arbetade iregel med diverse grovarbeten eller inom hantverksbranschen och majoriteten av kvinnornaangavs i protokollen som prostituerade. Männens greps i regel för stöld, snatteri eller inbrott.Detta ikombination med fylleri, medan kvinnornas anhållningsorsaker oftast rubricerades som osedligt leverne eller utebliven sundhetsbesiktning. Studiens empiriska resultat bekräftar till stor delden tidigare forskning som gjorts på området och därtill teorin om att den diffusa lösdriverilagstiftningen användes godtyckligt med syfte stävja och bekämpa oönskade element i samhällen.