Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken vikt svensklärare tillmäter resultaten från det nationella provet i svenska i sin betygsättningspraktik samt om det finns något samband mellan svensklärares ämneskonception och hur det nationella provet värderas vid betygsättningen. Metoden som använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sju svensklärare.
Resultatet visar att det finns olika uppfattningar hos svensklärare om vilken betydelse det nationella provet i svenska ska ha i betygsättningen. Lärarna i studien ger också uttryck för att de olika delproven i det nationella provet har olika hög validitet och därmed värderas de också olika som betygsunderlag.
Vad gäller sambandet mellan lärarens ämneskonception och hur lärarens värderar det nationella provet vid betygsättningen går det att urskilja vissa mönster. Underlaget i studien är dock för litet för att kunna dra några generella slutsatser utifrån detta. Lärarna beskriver att de upplever en ganska stark styrning av sin undervisning utifrån det nationella provet, vilket påverkar vilken ämneskonception som kommer till uttryck. De beskriver också att de ägnar mycket tid, speciellt i årskurs 9 till att öva inför det nationella provet.