Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur några förskollärare använder sig av tydliggörande pedagogik med inriktning på bildstöd och tecken som kommunikativa redskap i förskolan. Vi vill undersöka på vilket sätt förskollärare anser att detta kan skapa förutsättningar för barns kommunikation, delaktighet, begriplighet och inkludering. De forskningsfrågor som väglett oss i vår studie är Vad har förskollärare för syn på arbetet med tydliggörande pedagogik för samtliga barn i förskolan? Vilken betydelse uppfattar förskollärarna att bildstöd och tecken som stöd har för barns inkludering och kommunikation? I vilka situationer används tydliggörande pedagogik, som TAKK och bildstöd i förskolan? I denna studie har semistrukturerade intervjuer med sex förskollärareanvänts för att besvara syftet och forskningsfrågorna. Den sociokulturella teorin där samspel och kommunikation ses som en grundförutsättning för lärande har vart studiens utgångspunkt. Analysen har genomförts genom att kategorisera respondenternas svar utefter på vilket sätt de arbetar med just bildstöd och tecken som stöd samt deras syn på arbetssättet tydliggörande pedagogik. Resultatet visar att alla respondenter anser att tecken och bildstöd kan vara gynnsamt för alla barn, inte endast de som är i behov av det på grund av språkliga förseningar eller liknande. Det framgår även att flera av respondenterna anser att tydliggörande pedagogik är lättare att använda vid de planerade situationerna som till exempel samling, måltidssituation och liknande. Respondenterna ansåg att det är svårare att använda denna typav arbetssätt i de spontana situationer som uppstår. Några av respondenterna menade även att tydliggörande pedagogik inte används i samma utsträckning om det inte finns barn i behov av det i barngruppen. Det framkom även att flera av respondenterna anser att det krävs en samsyn om vikten av att använda tydliggörande pedagogik i hela arbetslaget för att skapa rutiner kring arbetssättet.