Förskolan är en plats där många barn vistas dagligen. Barn har olika behov och behöver således individuella anpassningar i såväl miljö som förhållningssätt, något som forskningen starkt påtalar (Lindqvist 2011; Lutz 2009). Det krävs därmed att förskollärares kompetens är tillräcklig för att kunna tillgodose alla barns behov. I läroplanen för förskolan (Skolverket 2018,s. 6) lyfts det fram att barn som är i behov av mer stöd och stimulans ska få möjlighet till det utifrån barnets egna behov och förutsättningar. Syftet med studien är att skapa en fördjupad förståelse om förskollärares uppfattningar om sina möjligheter att med specialpedagogisk kompetens möta barn i förskolan. För att uppnå studiens syfte har enkäter och intervjuer genomförts som metod. Resultatet i studien visar att förskollärarna anser att deras specialpedagogiska kompetens är tillräcklig vilket till största del beror på arbetslivserfarenheter och är därmed inte förskollärarutbildningens förtjänst. Vidare visar resultatet att en förändring på specialpedagogisk kompetens skett genom åren, främst utifrån ett relationellt perspektiv till barn och kollegor men också genom användning av specialpedagogiska material. Vidare framkom det att respondenterna betonar vikten av att se anpassningar och stöd utifrån alla barn och deras behov, oavsett vem det är och vilken bakgrund de har. Genom arbete med ett inkluderande arbetssätt menar förskollärarna att de bidrar till att alla barn får en likvärdig utbildning och skapar förutsättningar för barnen att utvecklas i enlighet med förskolans uppdrag.