Det här är en systematisk litteraturstudie som med utgångspunkt i aktuell utbildningsvetenskaplig forskningslitteratur behandlar olika faktorers och undervisningsmetoders inverkan på skrivundervisningen i grundskolans årskurs 7–9. Studiens syfte är att undersöka vilka undervisningssätt som främjar god skrivundervisning på högstadiet. För att uppnå detta syfte används följande forskningsfrågor:
• Vilka faktorer och undervisningsmetoder lyfts i litteraturen fram som främjande av god skrivundervisning på högstadiet?
• Vad krävs för att dessa faktorer och undervisningsmetoder ska gynna elevers skrivutveckling?
• Hur kan god skrivundervisning ta sig uttryck i klassrumssituationer?
Ytterligare ett syfte med studien är att diskutera om och på vilket sätt de undervisningsmetoder som främjar god skrivundervisning kan kopplas till Ivaničs (2004; Sturk m.fl., 2020) skrivdiskurser. Studien visar att tydliga instruktioner, metaspråk och metaberättande, stöttning, feedback, genrepedagogik och cirkelmodellen samt textsamtal har en positiv inverkan på elevers skrivande. God skrivundervisning i klassrummet kan ta sig olika uttryck, men mellanmänsklig interaktion har visat sig vara avgörande. Studien fann även att de faktorer och metoder som främjar god skrivundervisning kan kopplas till ett flertal av Ivaničs (2004; Sturk m.fl., 2020) diskurser, men att de som dominerar i grundskolan är process-, genre- och färdighetsdiskurserna. Avslutningsvis konstateras att god skrivundervisning som begrepp är subjektivt och svårtolkat. Olika lärares definition av begreppet, liksom definitionens inverkan på de didaktiska valen, kan med fördel undersökas i en uppföljningsstudie.