Denna studie syftar till att utforska och analysera elevers matematiska resonemang i samband med att de arbetar med en problemlösningsuppgift gällande addition och subtraktion. I studien har det varit centralt att analysera vilka olika typer av argument elever utvecklar i sina matematiska resonemang vid problemlösning med sträckmodeller, samt att identifiera de begrepp, inklusive komparativa adjektiv, och vardagliga ord som används i elevernas resonemang. Under intervjuerna har därför elevernas resonemang varit i fokus. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med elever från årskurs 4–6, där eleverna i par resonerade kring en uppgift som bestod av sträckmodeller. För att analysera det insamlade material användes Lithners (2008) ramverk med tillägg av de identifierande argument av Eriksson och Sumpter (2021). Eleverna har arbetat med uppgiften på två olika sätt. Inledningsvis genom sina spontana lösningar, och därefter med hjälp av en lista med specifika ord. Resultaten av studien visar att det identifierades fyra typer av argument som beskrivits inom det ramverk som valdes. I de olika typer av argument introducerar eleverna både matematiska begrepp och vardagliga ord. Under spontana resonemang identifierades en mängd vardagliga ord, medan förekomsten av komparativa adjektiv, såsom mindre och större, var sporadiskt. Emellertid, när eleverna hade tillgång till en ordlista, kunde fler matematiska begrepp identifieras och tillämpas på ett korrekt sätt.
Pedagogiskt arbete, inriktning matematik