Dalarna University's logo and link to the university's website

Detta examensarbete behandlar svenskämnets undervisning och hur lärare använder sig av digitala verktyg i skrivprocessen och vid kamratrespons inom kollaborativt lärande (KL) för att utveckla elevernas skriftliga förmåga. Syftet är att genom semistrukturerade intervjuer undersöka hur sju svensklärare på högstadiet använder digitala verktyg i skrivprocessen samt vid kamratrespons och lärarnas åsikter om hur det främjar elevernas skrivutveckling och engagemang. Syftet är även att undersöka svensklärarnas attityder till användningen av digitala verktyg i skrivprocessen.

För att nå syftet har följande forskningsfrågor använts:

1.Hur anser svensklärare på högstadiet att användningen av digitala verktyg kan främja kamratrespons och kollaborativt skrivande för att förbättra ele-vernas skrivförmåga?

2.Vilka är svensklärarnas attityder till användningen av digitala verktyg i skrivprocessen?

För att besvara forskningsfrågorna har svensklärarnas svar transkriberats och analy-serats utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv (Säljö, 2020) samt Mishra & Kohlers (2006) teoretiska modell Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK) som analyserar lärares digitala kompetens för integrering av teknologi i undervisningen.

Studiens resultat visar att de digitala verktygen används i varierande utsträckning, och att lärarna överlag ser positivt på deras potential att förbättra samarbetet och engagemanget i skrivprocessen. Det framkommer att digitala verktyg som Google Docs underlättar kamratrespons och kontinuerlig feedback, vilket stärker elevernas skrivförmåga och samarbetsförmåga. Dock påpekar lärarna också utmaningar såsom tidsbrist och tekniska problem som hindrar fullständig integrering av dessa verktyg.

Utifrån min analys drar jag tre huvudsakliga slutsatser. För det första visar det sig att de digitala verktygen kan stödja elevernas skrivprocess och lärande. Genom exempelvis Google Docs kan eleverna enkelt dela sina texter med varandra och få omedelbar feedback, vilket har varit mycket effektivt för att utveckla deras skrivande. För det andra framgår det att en positiv attityd till digitala verktyg bland lärarna bidrar till ökat engagemang och bättre skrivutveckling. En lärare noterade att när hon visade eleverna hur de kunde använda digitala verktyg för att förbättra sina texter, blev de mycket mer engagerade och motiverade att skriva. För det tredje är det tydligt att det krävs mer stöd och resurser för att fullt ut kunna utnyttja potentialen hos digitala verktyg i undervisningen. Flera lärare påpekade att tekniska problem och tidsbrist ofta hindrar dem från att integrera digitala verktyg effektivt i undervisningen.