Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund: Ensamhet är något som finns överallt i samhället, i alla åldrar. Det kan finnas stora utmaningar med att åldras då risken för ensamhet blir större. Ensamhet har en negativ påverkan på den fysiska och den psykiska hälsan och Hälso- och sjukvården har en viktig roll i att upptäcka och förebygga problemet. Upptäcks ensamhet i tid kan åtgärder och nsatser erbjudas de äldre och resultera i minskat lidande av ensamhet. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser av ensamhet hos äldre personer i eget boende. Metod: En litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid en systematisk översikt. Resultatet är sammanställt av 14 kvalitativa artiklar som sökts fram i databaserna PubMed, PsycINFO och CINAHL. Resultat: Resultatet har sammanställts utifrån två huvudkategorier; Relationer med underkategorierna: sociala relationer och självvald ensamhet, och Psykisk påverkan med underkategorierna; emotioner, boendesituation och existentiella tankar. Resultatet visade att äldre upplever ensamhet olika svårt, en del har strategier som underlättar för dem i sin vardag medan andra har svårare att hantera sin ensamhet. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mera kunskap för att upptäcka ensamhet och dess orsaker, då äldre som upplever ensamhet ofta har svårt att samtala om det och visa det öppet. Ett personcentrerat arbetssätt kan hjälpa sjuksköterskor att förebygga och bemöta äldres upplevelser av ensamhet.

Background: Loneliness exists everywhere in society, across all age groups. Aging can present significant challenges as the risk of loneliness increases. Involuntary loneliness has a negative impact on both physical and mental health, and healthcare services play a crucial role in identifying and preventing this issue. If involuntary loneliness is detected early, measures and interventions can be offered to the elderly, resulting in reduced suffering from loneliness. Aim: The aim is to describe experiences of loneliness in elderly people in their own accommodation. Method: A literature review. The results are compiled from 14 qualitative articles retrieved from the databases: PubMed, PsycINFO, and CINAHL. Results: The result has been compiled based on two main categories; relationships with the subcategories: social relationships and self-selected loneliness, and psychological impact with the subcategories: emotions, housing situation and existential thoughts. The results showed that the elderly experience loneliness to varying degrees; some have strategies that help them cope in their daily lives, while others find it more difficult to manage their loneliness. Conclusions: Nurses need more knowledge to identify involuntary loneliness and its causes, as elderly individuals experiencing loneliness often find it difficult to talk about and openly express it. A person-centered approach can help nurses prevent and address the experiences of loneliness among the elderly.