Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund: Insjuknande i demenssjukdomar förväntas öka i Sverige och världen. Det finns ingen botande behandling och personer med demenssjukdom har komplexa behov av vård som ska utgå från en personcentrerad vård. I senare skede av sjukdomen kan särskilt boende bli aktuellt för att möta personens omvårdnadsbehov. Chefen på det särskilda boendet är viktig för att implementera personcentrerad vård. Vidare har sjuksköterskan ett omvårdnadsansvar och en viktig del i uppdraget består av att arbeta personcentrerat.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av personcentrerad vård på särskilt boende för personer med demenssjukdom.

Metod: Åtta sjuksköterskor på särskilt boende för personer med demenssjukdom intervjuades om sin upplevelse av personcentrerad vård. Detta skedde i 5 olika kommuner i Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Resultatet beskrivs genom två kategorier med två respektive tre subkategorier. Relationen som en förutsättning i den personcentrerade vården beskrivs genom Det inkännande mötet med personen och Den närvarande sjuksköterskan. Möjliggörandet av personcentrerad vård i praktiken beskrivs genom Strukturerat teamarbete, Omvårdnadsmässiga åtgärder och Förutsättningar i vardagen.

Slutsats: Sjuksköterskan är viktig i det personcentrerade arbetet på flera sätt men rollen är också otydlig, särskilt i förhållande till chefsrollen. Alla relationer är av stor betydelse för att skapa den personcentrerade vården på särskilt boende för personer med demenssjukdom men är även avgörande för en god arbetssituation. Därför behöver samarbetet i teamet och med anhöriga fungera och trygghet behöver skapas för alla. För att få till detta behöver organisationen bidra med struktur och stöd.

Background: The incidence of dementia is expected to increase in Sweden and in the rest of the world. There is no curative treatment and people with dementia have complex needs of care that need to be based on person-centered care. At a later stage of dementia, a nursing home may be necessary to meet a person's need of care. The manager of the nursing home is an important function for the implementation of person-centered care. However, the nurse has the responsibility for the care and one of the key competences of a nurse is to work person-centered.

Aim: The aim of this study was to describe nurses' experience of person-centered care in nursing homes for people with dementia.

Method: Eight nurses working in nursing homes for people with dementia were interviewed about their experience of person-centered care. This took place in five different municipalities in Sweden. The interviews were transcribed and analyzed using qualitative content analysis.

Results: The results are divided into two categories with two and three subcategories. Relationships as a requirement in person-centered care is described in the subcategories The empathetic meeting with the person and The present nurse. The enabling of person-centered care in practice is described in the subcategories Structured teamwork, Nursing-related intervention and Conditions in everyday life.

Conclusions: A registered nurse has an important role in person-centered care in several ways, but the role is not always clearly defined, particularly in relation to the manager. In order to establish a person-centered care practice in nursing homes for people with dementia, relationships are of great importance, but they are also crucial for a good working environment. Therefore, the collaboration within the team as well as with family members needs to be well functioning and a sense of security has to be provided for everyone involved. In order to achieve this the organization needs to provide a clear framework as well as support.