Syfte med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om musikens roll i förkolan. I uppsatsen har en kvalitativ metod använts med fokus på inervjuer. För att analysera insamlade data har ett sociokulturellt perspektiv använts. I studien används förskollärare som informanter och anledningen till detta val är att förskollärare är den yrkesgrupp som har det grundläggande ansvaret för undervisningen i förskolan. Sammanlagt har fyra förskollärare intervjuats som arbetar på olika förskolor. Av resultatet framgår det att förskollärarna ser musik som något positivt som bidrar till barns utveckling. Musiken används bland annat som ett tillvägagångssätt för att skapa gemenskap i barngruppen. Musiken i förskolan innefattar alltså inte enbart utveckling i ”musikkunnande”, utan musiken kan även användas som ett pedagogiskt hjälpmedel i exempelvis barns språkutveckling. Resultatet visar också att förskollärarna anser att musik används på olika i sätt i förskolan och att musik är viktigt för barnens utveckling. Resultatet visar vidare att musik används för att skapa stämning och gemenskap i barngruppen. Ett exempel från resultatet visar att en pedagog använder sig av klassisk musik vid lämningar på morgonen. Informanten berättade att klassisk musik upplevs oftast som lugn och syftet är att skapa en ”lugn atmosfär” i mötet med barn och vårdnadshavare.