Syftet med denna studie var att beskriva lärares uppfattningar om undervisning av fotosyntes och cellandning, samt hur lärare förhåller sig till elevers vardagsföreställningar kring fotosyntes och cellandning. Studien fokuserade på lärare i årskurs 4–6 och 7–9 i svenska skolor. Studien ämnade att besvara tre frågeställningar, där den första frågeställningen handlade om vilka för kunskaperlärare uppfattar att elever behöver ha innan undervisningen om fotosyntesen och cellandningen kan inledas. Studien visar att förkunskaperna som eleverna förväntas ha varierar mellan lärare i årskurs 4–6 och 7–9, men vanligtvis inkluderar degrundläggande kunskaper om gaser, solenergi och växtstruktur. Andra frågeställningen handlar om kritiska aspekter som lärarna uppfattar att eleverna behöver förstå i undervisningen av fotosyntes och cellandning. De kritiska aspekterna inkluderar begreppsförståelse, materias uppbyggnad och omvandling, energiflöden, samt komplexiteten hos fotosyntes och cellandning. Tredje frågeställningen handlar om hur lärare förhåller sig till eventuella vardagsföreställningar hos eleverna och hur de anpassar sin undervisning efter detta. Det vi fann är att lärarnas uppfattningar om elevers vardagsföreställningar kan dela sin i reaktiva, proaktiva och passiva förhållningssätt, där vissa lärare aktivt adresserar och integrerar dessa föreställningar i undervisningen medan andra inte gör det. Resultatet av denna studie tyder på att Sverige inte skiljer sig markant från globala trender när det gäller elevers vardagsföreställningar. Utmaningarna med att hantera dessa vardagsföreställningar liknar tidigare forskning. Lärarutbildningen behöver fokusera på ämneskunskaper inom naturvetenskap samt ökad medvetenhet om förenklingar och deras konsekvenser. Fotosyntes och cellandning ses som komplexa fenomen som kräver holistisk förståelse, vilket sätter höga krav på både lärare och elever.