Dalarna University's logo and link to the university's website

I denna artikel undersöks diskurser om grundläggande skriftspråksfärdigheter för vuxna andraspråksinlärare inom studieprogrammet svenska för invandrare (sfi), med det specifika syftet att undersöka diskurser om skriftspråksundervisning på studieväg ett, för elever med kort eller ingen tidigare skolbakgrund. Studien har sin teoretiska bas i nexusanalys, vilket innebär att skriftspråksundervisningen studeras som en social handling, genom de tre diskurserna: Discourses in place, Historical bodies och Interaction order. Dessa studeras genom aktuella styrdokument, lärarintervjuer och klassrumsobservation.

När det gäller betoningen i styrdokumenten på att undervisningen ska vara funktionellt utformad överensstämmer detta väl med lärarnas tal om hur skriftspråksundervisningen ingår som en del i den generella undervisningen i svenska och hur denna kopplas tydligt till elevernas upplevda behov i sin vardag. Samtidigt stämde den brist som påtalas i granskningar och rapporter, vad gäller att skapa individualiserad undervisning utifrån tidigare kartläggning, överens med att detta inte framträder starkt i diskurser som framkommer i intervjuer och klassrum. De motsägelser vad gäller kartläggning och individualisering som framträdde visar på ett utvecklingsbehov. Detta gäller även den tidiga bokstavsinlärningen som inte hade en framträdande plats i styrdokument och föreföll att behandlas separat i undervisningen. 

Idag utgör inte kunskap om skriftspråksutveckling för vuxna andraspråksinlärare ett behörighetskrav för sfi-lärare och av studiens 24 lärare sade sig enbart en ha sådan. Kunskap om tidig skriftspråksutveckling ingår vanligtvis enbart i lärarutbildning för lärare för barn, och gäller då förstaspråkstalare. Denna studie visar alltså både på ett behov av att skapa ytterligare kunskap om dessa initiala skeden av skriftspråksutveckling för vuxna och av kompetensutveckling för lärare på sfi, studieväg ett. 

Using nexus analysis to investigate discourses about basic literacy learning for adults in the Swedish for Immigrants program

This article investigates discourses about basic literacy learning for adult second language learners in the program Swedish for Immigrants (SFI), study path one, which is for students with little or no prior schooling. The study has its theoretical basis in nexus analysis, which here means that literacy education is studied as a social act through these three discourses: discourses in place, historical bodies, and interaction order. These are investigated through the analysis and study of current policy documents, teacher interviews, and classroom observations.

Current documents emphasize that the design of teaching programs should be functional. This corresponds with teachers’ views about how literacy education forms part of general education in Swedish and how it has clear ties with what students perceive they need on an everyday basis. At the same time, the shortcomings pointed out in audits and reports that look at procedures to adapt teaching to individual needs correspond with the findings of the observation and interview data in the present study. There is a clear need for improvement both in this area and in the teaching of the alphabet, which does not have a prominent place in current policy documents and which appears to be taught separately.

Currently, knowledge about the early literacy development of adult second language learners is not a formal requirement in teacher education, and only one of the 24 teachers in this study claims to have such knowledge. Usually, the acquisition of knowledge about early literacy development is included in the training of primary school student teachers and is foremostly in the teaching of first language learners. This study, however, shows the need for increased knowledge about initial literacy development for adults as part of the professional development of SFI teachers.