Dalarna University's logo and link to the university's website

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och skapa förståelse för hur införande av det nya EU-direktivet (CSRD) kommer att påverka svenska företags hållbarhetsrapportering, jämfört med det gamla hållbarhetsredovisningsdirektivet (NFRD).

Metod: Metoden som har tillämpats är en textbaserad (hermeneftisk) forskningsstrategi för att ta fram och sammanställa sekundärdata rörande EU:s hållbarhetsdirektiv. Till datainsamlingen inför empirin genomfördes en systematisk litteratursökning och granskning av regelverket i Sverige för den praktiska referensram, den tidigare direktivet 2014/95 (NFRD) och den nya EU-direktivet 2024 (CSRD). Studien delades upp i två delar för att uppfylla studiens syfte och besvara forskningsfrågorna. Första delen förklarar den komparativa, jämförande delen och ger svar på vilka förändringar som gjorts i det nya regelverket för hållbarhetsrapportering jämfört med det gamla NFRD direktivet. Den andra delen grundar sig empiriskt på den svenska debatten kring det nya regelverket CSRD för hållbarhetsrapportering.

Slutsats: Studiens resultat visar att det ökade krav från nya direktivet 2024 (CSRD) kommer att medföra potentiella förändringar som påverkar svenska företagens hållbarhetsrapportering, jämfört med tidigare direktiv 2014/95 (NFRD). Den huvudsakliga påverkan och förändringarna som har identifierats i studien omfattar:

• Ökad omfattning inkluderar allt fler företag.

• Ökad administrativ börda som medför ökad krav på dokumentation

• Ökade resurser som medför ytterligare kostnader för experthjälp.

• Ökat behov av personal och utbildning.

• Höga initiala kostnader för långsiktiga vinster.

• Förbättrad legitimitet och jämförbarhet som medför öka på värdekedjan.

• Strategisk påverkan medför en integrering av hållbarhet i både i den operativa och strategiska delen av verksamheten.

• Ökad hållbarhetspraxis medför en förbättrad standard för hållbarhetsrapportering