Dalarna University's logo and link to the university's website

Gymnasiereformen 2011 medförde en ny läroplan och ett ökat antal nationella prov, bland annat för svenskämnet. Där infördes ett nytt nationellt prov i årskurs 1 bestående av ett läsförståelseprov samt prov i muntlig och skriftlig framställning. Att genomföra ett nationellt prov redan i årskurs 1 och att testa elevers läsförståelse är en ny företeelse för gymnasiet, vilket innebär ett förändrat uppdrag för svensklärarna. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur den lokala kontexten, det vill säga skolors och lärares enskilda förutsättningar, kan få betydelse för hur lärare möter ett förändrat uppdrag i form av ett nytt nationellt prov. Forskningsfrågorna handlar om vilka policypositioner lärarna intar i relation till ett nytt nationellt prov i ämnet svenska på gymnasiet och hur deras inställning till provet relaterar till fyra kontextuella dimensioner. Det empiriska materialet består av parintervjuer och fokusgruppintervjuer med svensklärare på gymnasiet. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i policy enactment.

Resultaten visar att de kontextuella dimensionerna har betydelse för hur lärarna positionerar sig i relation till det nationella provet. De lärare som känner sig väl förberedda för det nya uppdraget och har ett elevunderlag som de beskriver som högpresterande är mer positivt inställda till provet, jämfört med de lärare som anser att de inte fått möjlighet att förbereda sig och som har elever som i högre utsträckning kämpar med sin läsning. Resultaten visar också skillnader mellan skolornas resurser och organisation kring de nationella proven, samt pekar på vikten av en tydlig konstruktiv länkning mellan

The Swedish reform for upper-secondary school of 2011 brought about a new curriculum and an increase in national testing. In the subject of Swedish a new national test, consisting of a reading comprehension test as well as testing of oral and writing skills, was introduced in the first year of upper-secondary school. To carry out a national test as early as in the fist year and to test students’ reading comprehension was something new at upper-secondary school, bringing about an altered work task for teachers of Swedish. The aim of this study is to contribute knowledge about how the local context, that is the pre-conditions for individual schools and teachers, play a role in how teachers handle an altered work task in the form of a new national test. The research questions focus on what policy positions the teachers take in relation to a new national test in the L1-subject Swedish at upper-secondary school and how the teachers’ attitudes towards to the test relate to four contextual dimensions. The study draws on qualitative data from pair and group interviews with fifteen teachers of Swedish in upper-secondary school, and the theoretical framework consists of policy enactment.

The findings indicate that the contextual dimensions are significant for how the teachers position themselves in relation to the national test. The teachers who feel well prepared for their altered work task and have students that are described as high performing students have a more positive attitude to the test, compared to the teachers who feel they were not given opportunity to prepare for the altered work task and who have students who, to a larger extent, struggle with their reading. The results also show a difference between schools concerning resources and organisation in connection with the national tests, and they also point to the importance of distinct constructive alignment between a national test and all parts of the curriculum for teachers to prioritise the test as intended.