Matematikundervisningen i Sverige har en stark tradition av att vara bunden till en lärobok. Det finns dock lärare som har valt att frångå läroboken till förmån för andra arbetssätt med varierat undervisningsmaterial. Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som lärare upplever att det finns med att använda eller att utesluta läroböcker i matematikundervisningen. Syftet är även att få en bild av vilka faktorer som lärare anser påverkar om läroboken används eller inte i undervisningen. För att få svar på dessa frågor genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio verksamma lärare i årskurs 1-3. Resultatet visar främst på att läroboken fyller en trygghetsbärande och tidsbesparande funktion. Samtidigt medför läroboken svårigheter med nivåanpassning och det finns ett behov av komplettering, i synnerhet problemlösningsuppgifter. Vidare visar resultatet att undervisning utan lärobok ger lärare en större frihet i undervisningen vilket upplevs öppna upp möjligheten för mer variation och nivåanpassningar. Den mest betydande utmaningen med undervisning utan lärobok är planeringstiden som upplevs otillräcklig. Slutligen visar resultatet att faktorer som påverkar lärares val av undervisningspraktik är elevgruppen samt skolans kultur och förhållningssätt till läroboken. En av studiens slutsatser är att läroboken kan betraktas mer som ett hjälpmedel än styrmedel och att lärare inte ska vara rädda för att lämna sidor i den. En annan slutsats är att matematikundervisningen tycks följa samma mönster så länge ingen ifrågasätter förfarandet eller bryter mönstret och därmed förhållandet till läroboken.