Sedan revideringen 2016 av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11, används begreppet undervisning för att beskriva verksamheten i fritidshem. Den beskrivning av undervisning som uttrycks i läroplanen kan betraktas som ett policybegrepp som ska tolkas och omförhandlas i en ständigt pågående process: lärarna konstruerar undervisning i en rekontextualisering av policy (policy enactment-teori). Vad händer med undervisningsbegreppet när det når fritidshemspraktiken och lärarnas arbete där? Tidigare forskning visar på en tolkningsproblematik då begreppet inte till fullo är etablerat på fältet (Ackesjö & Haglund, 2022) och att de skilda tolkningar som gjorts genererar ett likvärdighetsproblem (Norqvist, 2022). Denna studie syftar till att bidra med fördjupad kunskap om hur lärare konstruerar undervisning i fritidshem genom att analysera deras beskrivningar av sin praktik. För att utforska vad lärarna talar om i beskrivningarna av sin praktik har Klafkis (1997) fem undervisningsfrågor använts som analysverktyg. Dessa fem frågor behandlar olika aspekter av undervisning: mål, innehåll, metod, medier och bedömning. Genom semistrukturerad kvalitativ intervju har nio lärare med olika bakgrund berättat om sin undervisning. Samtliga lärare är behöriga för och arbetar i fritidshem. Analysen visar att i lärarnas tal kan beskrivningar av aktiviteter i fritidshemmet utgöra svar på Klafkis (1997) samtliga frågor om undervisning: mål, innehåll, metod, medium och bedömning. Studien, som har en diskursanalytisk ansats, visar att lärarna konstruerar undervisning på ett sätt som likställer undervisningen med det lärande som sker i fritidshem. Det blir bland annat synligt genom beskrivningar som återger hur elever ständigt undervisas, men att lärarna inte alltid undervisar. Det är alltså en lärandediskurs som dominerar lärarnas undervisningspraktik.