Dalarna University's logo and link to the university's website

Föreliggande studie syftar till att identifiera verksamma lågstadielärares förhållningssätt till skolans demokratiuppdrag och demokratiska arbetssätt, i en SO-ämneskontext. Studien har sinutgångspunkt i fyra forskningsfrågor:

o Vilka innebörder framträder i lågstadielärares tal om skolans demokratiuppdrag?

o Hur relaterar lågstadielärare sin undervisning i samhällskunskap till skolans demokratiuppdrag?

o Vad beskriver lågstadielärare som demokratiska arbetssätt i samhällskunskapsundervisningen?

o Vilka läroplanskoder synliggörs i lågstadielärarnas resonemang om demokratiuppdraget?

För att kunna besvara dessa frågor har kvalitativa intervjuer gjorts med fem lågstadielärare. Empirin har kategoriserats och analyserats utifrån en innehållsanalys samt att studien utgår ifrån ett läroplansteoretiskts perspektiv. Begreppen som har hämtas från läroplansteorin och som används i analysen är: formuleringsarenan, transformeringsarenan, läroplanskoder, den potentiella repertoaren, den manifesta repertoaren, stoffrepertoaren, förmedlingsrepertoaren och slutligen inramade och avgränsande ämnen. I resultatet synliggörs det hur lågstadielärare anser att demokratiuppdraget ska prägla hela skolverksamheten, men att demokratiuppdraget kan vara svårtolkat och att olika lärare identifierar och praktiserar begreppet varierat i deras samhällskunskapsundervisning.

Studiens slutsatser visar hur transformeringsarenas stoffrepertoar har en bred variation bland lågstadielärarnas tal om demokratiuppdraget. Sex teman framträder: barnkonventionen, beslutsprocesser, styrelseskick, relationer, elevinflytande och klassråd. Däremot är samhällskunskapens stoffrepertoar en smalare, framför allt på grund av att lågstadielärarna använder läroböcker som utgångspunkt i stoffrepertoaren. Förmedlingsrepertoaren har en variation i lågstadielärarnas tal om demokratiska arbetssätt. Tre teman framträder: beslutsfattning, elevinflytande och varierade arbetssätt.