Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om studenters svårigheter med teorianvändning i samband med skrivandet av examensarbete inom ett lärarprogram och vilket förklaringspotential en systemteoretisk ansats har för att förstå dessa problem. För detta ändamål analyseras ett material som har samlats in genom fokussamtal. I en planeringsfas har ett 70-tal syftesformuleringar från den studentgrupp, ur vilken medverkande till studien värvades, samlats in, utvärderats och en intervjuguide utarbetats. Ur gruppen har nio studenter utvalts som deltagare i tre fokusgrupper. Materialet har analyserats utifrån induktivt utvecklade kategorier för att analysera den akademiska skrivprocessen i förhållande till studenternas formuleringssträvan i en situativ skrivprocess. I denna tidigare studie förstår vi skrivandet som ett operationellt slutet, självreferentiellt system, stabiliserat genom systemets interna logik som visar sig i studenternas beskrivna kommunikation och handlingar. Vi noterar att skrivprocessen inom ramen av en examensarbetskurs hanterar komplexitet och effekter av element som är sammankopplade i ett nätverk av relationer. Vår första studie visar att de två övergripande kategorier, Meningen med kursens uppgift och Odynamiska, linjära tankeaspekter, styr även de andra kategorierna och bildar en struktur inom systemet med relationer till varandra. Materialet illustrerar också hur odynamiska, linjära tankeaspekter präglar studenternas tankar om teorin i relation till examensarbetets syftesformulering. Vi kan se att det inte är ett direkt teoretiskt intresse eller kunnande som man ger uttryck för, utan att teorianvändningen upplevs som ett problem som studenterna försöker att hantera genom att man hittar en teori till det man förväntas undersöka. Centralt i vår ansats för att förstå studenternas tankar om teori är den systemteoretiska idén om att varje iakttagelse tvingande sker utifrån en ståndpunkt. Som Luhmann formulerar: ”Allt, inklusive ontologin i sig, beror på vilken distinktion en observation bygger på. Differentiering och beteckning förstås som en observatörs operationer.” (N. Luhmann, Soziologische Aufklärung V, s. 29). Föreliggande studie illustrerar på vilket sätt studenternas odynamiska, linjära tankeaspekter står i vägen för att kunna hantera den i begreppen iakttagelse och distinktion liggande självreferentialitet. Slutsatsen är att samma sak gäller för teorianvändning inom ramen för ett examensarbete. Centralt är alltså förmågan att se att teori i sig, och det om vilket det teoretiseras, betingar varandra, vilket dock förutsätter en förmåga till ett mera icke-linjärt, komplext tänkande.