Dalarna University's logo and link to the university's website

Traditionellt ges respons på elevers skrivuppgifter främst i skrift. Skriftlig respons tenderar emellertid att bli monologisk, vilket kan begränsa bidraget till elevens skrivutveckling (Skolforskningsinstitutet, 2018). Sju svensklärare beskriver inledningsvis i FoU-projektet Dialogisk respons på gymnasieelevers skrivande (DiRGeS, Skolforskningsfonden 2022–2025) just en situation där skriftlig respons upptar mycket arbetstid – men inte utnyttjas i förväntad utsträckning av eleverna.

Projektet prövar i vilken mån problemet kan avhjälpas genom att följa upp skriftlig feedback med dialogiska responssamtal, fokuserade på elevens agens. I tre cykler har lärare och forskare enligt design-based research (Barab & Squire, 2004) gemensamt utvecklat en responsmodell inspirerad av dialogismen (Linell, 2009) och dialogical feedback (Carless, 2013). Med stöd av digitala strukturer förbereder eleven responssamtalet genom att monitorera sin skrivutveckling över tid och formulera följdfrågor och förslag till läraren. Eleven driver sedan samtalet, samtidigt som  läraren säkrar att både kognitiva, emotionella och strukturella aspekter av skrivundervisnings­praktiken (Ajjawi & Boud, 2018) behandlas.

Utprövningen har dokumenterats genom 22 videofilmade responssamtal, ljudinspelade intervjuer med båda parter i dessa responssamtal, samt fältanteckningar och ljudinspelningar från 15 utvecklingsträffar med lärarlaget.

Sammantaget visar materialet att dialogiska responssamtal, som tidigare främst har undersökts i högre utbildning – i svensk kontext exempelvis av Meyer Beining (2019) – fungerar mycket väl även som del av gymnasieskolans skrivundervisning. Framförallt lyfter både elever och lärare att samtalen gynnar relationen mellan parterna (Steen-Utheim & Wittek, 2017), bidrar till delad förståelse för responsens innehåll och syfte (Gyllander Torkildsen, 2016) samt ökar elevens ansvarstagande i förhållande till lärarens stöttning (van de Pol, Volman & Beishuizen, 2010).