Svenskämnets kunskapskrav framhåller att elever i slutet av årskurs 3 ska kunna bearbeta sina texter utifrån respons. Att ge respons som leder till kvalitativ textbearbetning och vidare skrivutveckling kan dock te sig problematiskt för lärare då de saknar kunskap om hur responsen bör ges och vilket innehåll den bör fokusera på. Forskning visar att respons som inte är adekvat snarare försämrar än förbättrar elevers texter. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar med respons i samband med elevers textbearbetning inom svenskämnets skrivundervisning, samt att identifiera potentiella utmaningar och framgångsfaktorer i denna process. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar: Hur beskriver lärare att de ger respons? Vad beskriver lärare att de ger respons på? Resultatet visar att lärarna i denna studie huvudsakligen ger muntlig, formativ respons, även om summativ respons förekommer. Lärarnas formativa respons varierar men sammanfattningsvis ger lärarna i studien respons på innehåll som stämmer överens med det centrala innehållet i den svenska kursplanen. Lärarnas summativa respons innehåller främst beröm som avser att skapa eller bibehålla elevers skrivmotivation. Lärarnas respons är specifikt utpekad och förklarar varför och hur texten är i behov av bearbetning. I bearbetningsprocessen ställer lärare huvudsakligen frågor om texten som avser att väcka skrividéer hos eleven, men elever i skrivsvårigheter får ofta mer konkret stöttning.
svenska