I den här uppsatsen analyseras manusen till filmerna Turist, The Square och Triangle of Sadness för att beskriva hur de manliga protagonisternas relationer till de egna sociala maskerna för handlingen framåt. Det görs med stöd av Campbells hjältens resa utifrån Goffmans sociologi. Filmmanusen jämförs för att påvisa narrativa mönster i förhållande till masken. Vitt skilda uttryckssätt för samma narrativa mönster återfinns tydligt i två av filmmanusen, medan det tredje manuset, trots dess annorlunda berättarstil, innehåller vissa av dem. Med bakgrund av detta presenteras en modell för maskens resa som fördjupar de psykosociala aspekterna av resan. Modellen är i synnerhet användbar för berättande om karaktärers dilemman rörande deras självframställning.