Syftet med denna uppsats är att lyfta skillnader och problem med hur olika filmskapare kan framställa kvinnliga karaktärer visuellt. De genom att analysera karaktären Jo March i fyra valda filmadaptioner av Little Women, från 1933, 1949, 1994 och 2019. I uppsatsen analyseras fyra olika scener med ett fokus på gestaltning i bildkomposition och fysiskt agerande. Resultatet av analysen visar att det finns en viss skillnad mellan de olika gestaltningarna som kan påverkats av den tid som filmerna har gjorts i. Samtidigt finns det scenexempel där de två tidigare filmerna, från 1933 och 1949, framställer Jo på ett mognare och mer feministiskt sätt än filmen från 1994. Slutligen skiljer sig den senaste filmen, från 2019, allra mest från de tre tidigare genom friare miljöer och uppskruvat fysiskt agerande. I de första två filmerna finns även en märkbar brist på point of view och närbilder som de senare filmerna använt till fördel för att få fram mer känslor och mindre av the male gaze.